Hasselfors historia

Hasselfors (forsen mellan sjöarna Toften och Teen) i norra delen av Laxå kommun har en mycket lång och innehållsrik brukstradition med anor från 1603, då Henrik Falkenberg, f. 1553, får Tångeråsa socken med två större gårdar Trystorp och Bålby som förläning av hertig Karl.
Henriks söner Konrad och Melker, f. 1597, delar efter faderns död Tångeråsa socken i en östlig och en västlig del. Melker ärver den västliga delen som kommer att få namnet Skagershult med Bålby som huvudgård.
Melker var bl. a. lagman och landshövding av Finland, underståthållare i Stockholm samt häradshövding i Uppland.
Melkers hustru Elisabeth von Löben kom att ensam sköta gården då maken sällan är därstädes. Hon är den första verkligt betydelsefulla kvinnan i Hasselfors historia.
Efter Melker och Elisabeths död står barnen Henrik, f.1637, Maria, Melker, Barbro och Kristina som gemensamma ägare till Bålby.

Melker (d y) beviljas 1671 privilegium för en hammare vid forsen mellan sjöarna Toften och Teen. Här startar en bruksepok som skall visa sig bli både lång och framgångsrik.
Efter Melkers död 1676 beviljas syskonen Henrik och Maria tillstånd att bygga ännu en hammare vid samma fors. Henrik överlever alla sina syskon och står vid sin död som ensam ägare till Bålby.

1674 ingår Henrik äktenskap med Kristina Gustafsdotter Natt och Dag. De får tillsammans tio barn varav åtta uppnår mogen ålder.
Sonen Henrik, f. 1681, får av de övriga syskonen dispositionsrätten till Bålby, han lever till 1754 och är då ensam ägare till godset.
Henrik (d y) var gift två gånger, första gången med grevinnan Ulrika Bonde af Björnö, och andra gången med Anna Maria Mörner af Morlanda.
I de båda äktenskapen har Henrik åtta barn, av vilka endast två överlevde honom.
Henriks son i första giftet Melker, f. 1722, ärver Bålby och Hasselfors.
1773 erhåller han friherre- och fem år senare grevevärdigheten. Melker blir därmed stamfadern för den grevliga ätten Falkenberg.

Greve Melker gifter sig 1761 med Hedvig Eleonora Wachtmeister af Björkö, de får nio barn tillsammans. Efter Melkers död 1795 bildar hans efterlevande en arvförening, varigenom godset undgår att bli styckat.

Generalen och greven Gustaf Wachtmeister af Johannishus, f. 1757, gifter sig med Melker och Hedvig Eleonoras dotter Henriette, f. 1769. Gustaf och Henriette får tillsammans 17 barn.
Efter Gustaf död 1826 innehar Henriette godset fram till sin död 1858, då har hon köpt ut alla sina syskon och är ensam ägare till Bålby och bruket.
Under hennes änkestånd har sonen greven Gustaf Wachtmeister, f. 1792, med bistånd av sin broder greven Claes Wachtmeister skött godset. 1849 får bröderna privilegium för att anlägga en tackjärnshytta och man blir nu självförsörjande på tackjärn till smidet. En ny större smedja byggs vid nedre fallet 1855.
Efter moderns död förblir godset oskiftat och drivs av arvingarna gemensamt fram till 1874 då familjebolaget Hasselfors Bruk bildas.
Genom bolagsbildningen undgår arvegodset att falla i främmande händer.

Ätterna Falkenberg och Wachtmeister har vid bolagsbildningen 1874 varit ägare i 271 år. Antalet aktieägare var vid bolagsbildningen 9 st.

Året efter Henriettes död 1859 anställer arvingarna kaptenen, sedermera majoren, Axel Bågenholm till disponentbefattningen på Bålby.
Han blir den förste utanför ägarkretsen som permanent bor på Bålby. Under hans tjugosexåriga ledarskap sker en märkbar uppryckning av godset.
I jordbruket, som hela tiden utgjort modernäringen för verksamheten, kom under Bågenholms tid en nyodlingstid att påbörjas. Produktionen av bränntorv för vällugnarna i smedjorna kom 1875 i gång på allvar, vilket var en förutsättning för fortsatt smide. 1880 börjar en period med allt svårare avsättningsförhållanden för lancashirejärnet, modernare tillverkningsmetoder konkurrerar med metoden. Produktionen av tackjärn i hyttan berörs dock inte då detta kan säljas på öppna marknaden.

På hösten 1885 råkar Bågenholm under en åktur ut för en olyckshändelse och avlider några dagar senare av skadorna efter olyckan.

Som disponent på Bålby efterträds Bågenholm av friherre Fabian De Geer som gjort sig känd som en av Närkes skickligaste jordbrukare. Nu intensifieras nyodling, utdikning och stenbrytningen vid lantbruken. Vid Bålby och Träntorp som redan tidigare varit de stora huvudgårdarna utökas arealen i våldsam takt, men även vid Boda, Ågrena och Ede utökas arealerna.

1889 låter Fabian de Geer uppföra en av landets första torvfabriker i Porla som år 1898 följs av ytterligare en fabrik i Stockås i den nordvästra delen av den väldiga Skagershultsmossen. Båda fabrikerna är inriktade på produktion av torvströ till djurstallar.
Ytterligare en verksamhet har nu startat – torvindustrin har fötts.      Samma år anläggs den första kraftstationen vid det övre fallet i Hasselfors, även ett mindre sågverk finns nu vid övre fallet.

Vid sekelskiftet byggs även brukets lantbruk ut och blir också en viktig del av brukets totala verksamhet. Fabian de Geer slutar sin tjänst vid Hasselfors 1906, samma år som smidesverksamheten vid smedjan läggs ner, då har smidesverksamheten vid Hasselforsen pågått i 235 år.  Tackjärnsproduktionen i masugnen fortsätter fram till 1914 då även den läggs ner.

1907 anställs Werner Risberg som VD vid Hasselfors Bruk. Under hans tid som VD (43 år) kommer bruket att genomgå en total förändring, från ett järnbruk till en dominerande skogs- och träindustri, där även jordbruk och torvindustri ingår. 1909 står den nya ångsågen, strax ovan övre fallet, klar och en ny industriell epok har startat vid Hasselfors. En satsning som framledes skall visa sig vara helt avgörande för samhället Hasselfors existens. Sonen Bo Risberg, som under senare delen av 40-talet varit vice VD, till-träder tjänsten som VD 1950. Claes Hammar tillträder VD posten 1979 och Hans Lindholm 1993.  Mellan år 1911 och 1974 har Hasselfors Bruk genom köp utökat sitt skogsinnehav från 6 600 till 27 700 hektar och är då Närkes största bolagsskogsägare.

Under 1970 – 80 stärker Hasselfors Bruk sin ställning genom uppköp av företag i andra branscher.
1995 händer plötsligt det som ingen Hasselforsbo kunde tänka sig ske, Assi Domän köper hela Hasselforskoncernen. Denna historiska händelse innebär att flera hundra års brukstradition går i ”graven” och medför en stor förändring för brukssamhället Hasselfors.

Vem ska nu ta hand om det rika kultur- och miljöarv som byggts upp under århundraden? Flera mycket kulturintressanta värden finns som det är angeläget att bevara, till exempel Hasselfors gamla kyrka från 1600-talet, bruksmuseum, sockenmagasin, klensmedja, Lillängens naturpark och hela bruksområdet.

Hasselforsborna inser dock snabbt den nya situationens allvar och redan 1996 bildas Hasselfors byalag med målsättningen att vara en samlande kraft för orten. Att gemensamt värna om natur och kultur och att verka för ett levande samhälle.